Lisa Ullén Quartet — Borderlands

Lisa Ullén Quartet 'Borderlands'
Disorder, 2016

Lisa Ullén — Piano
Mats Äleklint — Trombon och elektronik

Nils Ölmedal — Bas

Andreas Axelsson — Trummor

Kritikerrosade Lisa Ullén Quartet är tillbaka med sin tredje CD. På de tidigare albumen Big Bang (2006) och Revolution Rock (2009) tog kvartetten frijazzen på en mullrande melodiös promenad som väckte uppmärksamhet och nyfikenhet.

Nu är det fest igen.

Borderlands är färgsprakande kick ass – inte så mycket frijazz, som fri från musikaliska fördomar: Thelonious Monk går på fest med Primal Scream och jammar loss med krautrockarna i Can, typ. “Sisters, Brothers, Here’s Another” rullar igång som ett nyanlänt tåg med drömmar, innan den samlar ihop sig till en hymn till samtiden i skivans mest lyriska ögonblick. Ändå är det skiva fylld av ömsinta ögonblick, passager där man hör hur musikerna träder fram som individer genom att bli del av nånting större. Musiken är ofta starkt melodiös – lyssna på hur såväl pianot som trombonen och basen väver samman melodislingor i ”Room Full of Tunes” till ett utdraget ackord, eller på hur Ölmedals bas samtalar med Äleklints trombon i ”Midnight Conversation,” eller på hur gruppen i ”Waiting Room” öppnar en hemlig gång till Pink Floyds Dark Side of the Moon.

Kvartetten arbetar inte med solon på traditionellt jazzmaner. De enskilda musikernas karaktär kommer istället fram genom deras sätt att lyssna på klangen från de omgivande instrumenten. Andreas Axelsson tillhandahåller ett elastiskt sväng som aldrig stelnar till ett groove, medan Nils Ölmedals bas hittar melodier överallt under och ovanpå Lisa Ulléns flygelattacker och Mats Äleklints trombonlinjer. Tillsammans gör de musik som blundar för genretillhörighet och inte bryr sig om regler, men präglas av omsorg och tillit. Man får lust att citera Gertrude Steins ömma knappar; det här är musik som andas ”den omsorg med vilken det finns otrolig rättvisa och likhet, allt detta gör en magnifik sparris, och också en källa.”

Borderlands är fyra musiker som sträcker ut sina händer och tar emot det som händer i samtiden i en serie friformskompositioner som öppnar gränslösa möjligheter. Det har aldrig varit viktigare att lyssna än nu.

Recorded 5 January 2015 at Atlantis Studio, Stockholm by Janne Hansson.

Reviews

GP
Eyal Hareuveni / The Free Jazz Collective
Orkester Journalen
Lira
Derek Stone / The Free Jazz Collective

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *