MORE: mer pop än impro, mer impro än pop. Fyra låtar som tar med lyssnaren på en resa genom en klangvärld som skär rätt igenom dröm och verklighet. Tre musiker som hittar en puls utanför konventionella genregränser. Två sidor filmiska ögonblickskompositioner som förenar det invanda med det oväntade. Ett möte mellan fullständigt improviserad musik och ett popidiom som framstår som alldeles självklart när man väl hör det.

Mariam Wallentin, röst och slagverk, mer känd som ena halvan av uppmärksammade indiepopduon Wildbirds & Peacedrums, uppträder också solo som Mariam The Believer; hon är en av de mest prisade rösterna inom alternativ pop i Norden. Man förstår varför: hennes röst vänder kompositionerna ut mot världen och in mot själen.
Lisa Ullén, piano, och Nina de Heney, bas, har arbetat tillsammans sedan 2008, och duon har under den tiden etablerat sig som en av de mest intressanta och egenartade ljudupplevelserna inom improviserad musik, i Sverige såväl som internationellt. Med suverän kontroll mejslar de fram dramatiska ljudbilder minimalistiska musikaliska motiv flätas samman i suggestiva mönster. Det är som bevittnade vi de akustiska negativen av välbekanta poplåtar: motiven är bekanta, men förvandlade, som såg vi dem genom ett drömfilter.

”Will never find” placerar oss i något som kunde vara en konventionell kärleksballad, men klär av den all sentimentaliet. ”Seven Women” ger oss ett slags muterad akustisk koranfunk som för tankarna till Brian Enos och David Byrnes My Life in the Bush of Ghost. “Pray” börjar som en Buddistisk böneringning i en lumpsamlarbod men förvandlas snabbt till ett ljudlandskap som minner om den instrumentala inledningen på Bowies Station to station. ”The Rainbow” närmar sig ett mål – platsen bortom begäret. Där tystnar det, men det ät en tystnad full av klang.

MORE är inget mindre än en sensation.